lördag 19 juni 2010
Inte ens en sparv
Räddade en liten brunspräcklig dunboll igår som irrade runt på gatan,
från att bli mosad av trafiken. En kille på cykel gjorde mig uppmärksam
på den, vi stod båda lite villrådiga, vad ska man göra?
En liten skrikande dunboll som panikslagen kryssar mellan bilarna.
Följde efter den och fångade den till slut i handen, efter att försökt
få den gå av vägen själv. Satte ner den innanför ett staket vid sidan av vägen
med en massa träd där förhoppningsvis boet fanns.
Stackars liten, panikslagen ensam liten dunboll. Skulle man ringt
Lili & Sussie eller nåt.
Bad en liten bön om att Gud skulle låta fågelmamman hitta den igen. Själv har jag katter hemma i lägenheten och dessutom var jag en
halvmil hemifrån.Vi kom lite betryckta överens om att vi nog inte kunde göra så
mycket mer för den.
Det är naturens gång sa han lite skamset och cyklade iväg.
Jag hoppas fågelmamman hittade den, annars är den nog i sin dunhimmel nu.
Finns det inte ett bibelord som säger "Inte ens en sparv faller till marken utan att Gud vet om det"!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar